Vad är typ 1 diabetes?

Diabetes typ 1

Ungefär 5 procent av Sveriges befolkning har diabetes. Diabetes typ 1 är den mer ovanliga sorten av diabetes som drabbar 10-15 procent av alla med diabetessjukdom. De flesta som får typ 1 diabetes är barn och ungdomar men även vuxna, oavsett ålder, kan få sjukdomen.

Vid typ 1 diabetes har kroppens förmåga att tillverka insulin helt upphört. Det gör att man får för mycket socker i blodet eftersom insulin är det hormon som reglerar kroppens sockerhalt. Brist på insulin leder till att man blir allvarligt sjuk så därför måste man tillföra kroppen extra insulin varje dag resten av livet.

Insulinpump
Insulin måste tillföras kroppen som en injektion. Det sker vanligast med en s.k. insulinpenna. 15-30 procent av vuxna personer med typ 1 diabetes använder istället insulinpump.
En insulinpump är stor som en mobiltelefon och bärs vanligen i byxfickan eller i ett bälte.
Den kan också fästas i behån. Insulinpumpen innehåller en reservoar, vilken fylls med insulin. Från reservoaren går en slang (ca ½ – 1 m lång) till en kort injektionsnål som sätts i bukfettet och fästs med ett plåster. Injektionsnålen byts ungefär var tredje dag och reservoaren måste fyllas med nytt insulin minst var sjätte dag.
Insulinpumpen doserar insulin kontinuerligt under dygnet (basaldos). Basaldosen kan programmeras så att den varierar över dygnet, till exempel med en lägre nivå under natten. Vid måltider, och övriga tillfällen då extra insulin är nödvändigt, knappas den önskade mängden insulin in på insulinpumpen (bolusdos). Tillförseln kan också minskas tillfälligt, exempelvis vid fysisk aktivitet eller vid låg blodsockerhalt. Pumpen har ett minne som registrerar vilka doser som givits under de senaste dagarna eller veckorna.

Träning för typ 1 diabetiker.

För personer med typ1-diabetes förstärks insulinupptagningsförmågan vid fysisk aktivitet. Risken finns därmed att blodsockerhalten sjunker alldeles för mycket under ett hårt träningspass, vilket kan orsaka dålig koordination och i värsta fall leda till medvetslöshet eller koma. Man kan befinna sig i riskzonen för blodsockerfall i upp till ett dygn efter träningspasset, beroende på hur hårt och länge man har tränat. Därför måste man som typ 1-diabetiker vara noga med att planera sin träning och anpassa sitt insulinintag efter aktivitetens intensitet.Man bör äta en rejäl måltid ett par timmar innan träningen och då samtidigt ta sin insulindos. Även under själva träningen kan ett extra intag av snabba kolhydrater behövas för att undvika blodsockersvängningar. Efter passet bör man genast fylla på med snabba kolhydrater och mäta blodsockret ett flertal gånger för att säkerställa att det lägger sig på en normal nivå. Av föreskriven anledning bör man exempelvis inte gå och lägga sig innan man ser att blodsockernivån är stabil. Har man tränat riktigt hårt kan det även finnas skäl att ta en reducerad insulindos till natten.

Undvik helst att träna om blodsockernivån ligger under 4 eller över 15, det kan stressa kroppen och orsaka blodsockersvängningar, särskilt vid konditionsträning. Blodsockerhalten tenderar nämligen att sjunka mycket snabbare vid konditionsträning än vid styrketräning. Ny forskning har dock visat att det kan vara fördelaktigt för typ 1-diabetiker att styrketräna innan ett konditionspass. Enligt den kanadensiska studien minskade risken för blodsockerfall efter träningen om styrkepasset förlades innan konditionsträningen. De dippar som trots allt uppstod hos testdeltagarna varade dessutom under kortare tid. (orginal text)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s